Umeå Kommuns nya förslag på skolstruktur för Stöcke skola
Vi ifrågasätter de prognoser och värderingar som ligger bakom förslaget. Siffrorna stämmer helt enkelt inte med hur verkligheten ser ut.
Umeå kommuns vision om att växa och att vara en attraktiv stad med omnejd att bo i bör ifrågasättas efter den senaste tidens argument om att skolbarn ska bussas in till centrumkärnan då det är platsbrist på byskolor. I takt med att byarna kring Umeå växer bör även en hållbar utveckling och skolstruktur på landsbygden vara av högsta prioritet. Stöcke ligger dessutom i ett av kommunens fem utpekade tillväxtstråk. Stöcke skola kan redan idag med sin nuvarande kapacitet inte ta emot alla elever och i takt med att byarna växer ökar även behovet av en större skola i Stöcke.
Det är varken långsiktigt eller hållbart att flytta på några av skolans yngsta elever, barn som har vuxit upp med sina vänner på förskolan och i grannskapet. Det är inte heller långsiktigt att på detta sätt lösa ett problem som i sin tur leder till att nyetableringar blir mindre attraktiva, då det i högre utsträckning är barnfamiljer som letar sig ut från centrum. Detta går helt emot allt annat som Umeå Kommun sägs vilja arbeta för- ett mål om 200 000 invånare till 2050 och uttalanden om en levande landsbygd!
Stora delar av förslaget till skolplanen baseras på en prognos för antalet barn/årskull som inte alls stämmer överens med den bild vi föräldrar har. Under ett par dagar har vi, utifrån den facebook-grupp som ligger bakom detta dokument, för flera årskullar återfunnit fler barn vars föräldrar vill att de ska gå på Stöcke skola, än vad som listats i prognosen. Till detta ska man då lägga DELS de föräldrar som inte nåtts av denna facebook-grupp, DELS de föräldrar och barn som kommer flytta intill upptagningsområdet fram tills att barnen är gamla nog för att börja förskoleklass.
Exempelvis: årskullen 2016. Inom facebookgruppen återfinns 26 barn födda 2016, vars föräldrar vill att deras barn ska gå på Stöcke skola. Till detta tillkommer ytterligare 9 barn som idag går på Stöcke förskola, men vars föräldrar inte hittat till facebook-gruppen. Därutöver finns det barn som går på andra förskolor men vill gå i Stöcke skola samt även de barn vars föräldrar ännu inte valt att bosätta sig inom upptagningsområdet, men som kommer hinna flytta in i några av alla nyproducerade hus som är på väg att byggas, under de två år som kvarstår tills att årskull 2016 ska börja förskoleklass.
När vi jämför tidigare prognoser för Umeå södra landsbygd med det faktiska utfallet (antal barn) ser vi att prognoserna hittills underskattat hur många barn som flyttar in/och eller blir till. Att tidigare prognoser underskattat antalet barn åskådliggörs även tydligt av de baracker som nu är uppställda utanför Stöcke förskola, eftersom prognoserna inför byggandet av den nya förskolan angav att den inte behövde ta emot i närheten så många barn som idag är fallet. Trots att det nu står två baracker utanför Stöcke förskola står det fortfarande ett stort antal barn i kö.
Befolkningsprognoser och utfall 1-5 års ålder Område 10 (Umeå södra landsbygd)
Befolkningsprognoser och utfall 1-5 års ålder Område 10 (Umeå södra landsbygd)
Tillväxtstråket som Stöcke ligger i attraherar människor i familjebildande ålder. Det är påvisat att nya fastigheter i området drar till sig barn - andelen barnfamiljer i området har, trots en redan väldigt hög nivå om ca 50 %, ökat i takt med att nya småhusfastigheter blivit tillgängliga. Notera att Norrmjöle ej ingår i detta område, men att många Norrmjölefamiljer önskar skolplacering i Stöcke av praktiska skäl, se tabell 2 och 3 Källa: SCB DeSO. Tryck på pilarna för att bläddra.
Området är attraktivt och under fortsatt tillväxt. Ett flertal detaljplaner för småhus är idag under behandling. Utöver detta har vi kännedom om att en stor byggkoncern har genuint intresse för att etablera sig i området och flera markägare är intresserade av att delta i projektet. De senaste åren har i stort sett alla tillgängliga fastigheter i området bebyggts kort efter att de blivit tillgängliga på marknaden. Sett till tidigare utveckling ligger det nära till hands att anta en hög andel barn familjer även på dessa fastigheter.
Genom att ha investerat i förskola, cykel- och bussförbindelser, vatten- och avloppsnät, skickar kommunen starka signaler om en långsiktig syn på Stöcke och Stöcksjös tillväxt. Att då fatta beslutet att inte bygga ut en skola som vi idag vet redan är överfull, samtidigt som man uppmanar fler barnfamiljer att flytta in går helt enkelt inte ihop.
Det måste finnas en förutsägbarhet för dem som väljer eller har valt att bosätta sig på landsbygden! -Trygghet, samvaro och närhet till skola är en viktig del i det som gör att många barnfamiljer väljer att bosätta sig utanför stadskärnan. Med detta förslag försvinner all förutsägbarhet för boende i området, familjer kan få syskon placerade på olika skolor. Prognosen visar att varje år de kommande åren kommer ett flertal barn inte placeras som önskats på Stöcke skola trots att de bor i Stöcke med omland. Vidare i utredningen och dess bakomliggande prognos anges att "historiskt sett" har 75 % av barnen i Stöcke skolas upptagningsområde valt Stöcke skola och att motsvarande för Stöcksjö skola är 85 %. I samma utredning presenterar man dock verkliga data som överstiger dessa skattningar. Utifrån den sammanställning som vi föräldrar gjort är det betydligt fler än 75 % av oss som vill att våra barn ska gå i Stöcke skola, precis som för andra byskolor i kommunen.
Kommunen marknadsför förslaget för ny skolstruktur som “hållbar”. Vi kan inte se hur förslaget till ny skolstruktur är miljömässigt, socialt eller långsiktigt ekonomiskt hållbart för barnen boende i Stöcke med omnejd. Vi kan inte heller se att förslaget går i linje med Agenda 2030 och FNs 17 globala mål.
Hur tar den nya skolstrukturen hänsyn till Umeå kommuns miljömål?
Är det hållbart att slussa in och ut enskilda barn med taxibilar/bussar till skolor i Umeå centrum, eller tvinga föräldrarna att köra långa sträckor i onödan?
Vi anser att förslaget till ny skolstruktur leder till fler resor och ökade CO2-utsläpp – som hade kunnat undvikas om kommunen istället väljer att utöka Stöcke skola.
Barnen som berörs av förslaget har storasyskon som cyklar till skolan i Stöcke. Med förslaget till ny skolstruktur kommer det inte vara möjligt då avståndet till skolorna i stan är för stort.
Att splittra barngrupper och vänner som gått tillsammans och sett fram emot att gå skola tillsammans - är det socialt hållbart? Att skapa oro, osäkerhet, psykisk ohälsa, rivalitet, konflikter, uppgivenhet och en negativ syn på tillväxt - är det socialt hållbart?
Vi anser att förslaget till ny skolstruktur inte på något sätt är socialt hållbart för barnen i Stöcke med omnejd. Bara under den korta tid som gått sedan utredningen presenterades har den skapat oro, sorg, rädsla och osäkerhet hos föräldrar i området. Något som i slutändan drabbar barnen som också blir oroliga och otrygga. “ -Kommer inte jag få gå på Stöcke skola med mina kompisar?”
I det längre perspektivet - om förslaget beslutas - kommer det leda till ännu mer smärta och sorg då barnen slits bort från sina vänner och sin trygga miljö. Att som förälder behöva känna den maktlösheten inför sitt barn bör inte få ske.
En ytterligare aspekt är trafiksäkerheten. Stöckebarnens säkerhet kommer kraftigt att försämras då de med detta förslag kommer sättas i bil/buss i betydligt större omfattning än om de skulle få gå på skolan som är nära, dit de dessutom kan cykla. Att behöva tillbringa mer tid i bil/buss innebär onekligen en större säkerhetsrisk för barnen.
Många barn cyklar till skolan i Stöcke. Även de som bor mer än 3 km ifrån. Forskning visar hur viktigt det är för barn och unga att kunna ta sig till fots eller med cykel till skolan - både sett ur ett folkhälsoperspektiv, och utifrån det faktum att barn/unga presterar bättre i skolan om de aktiverat sig eller rört på sig innan. Det finns långtgående planer på att bygga ut cykelvägarna till/från Stöcke, vilket kommer ytterligare förbättra förutsättningarna för barnen att cykla till/från skolan.
Enligt förslaget till ny skolstruktur är det “endast enstaka barn som kommer drabbas”. Det vi föräldrar vet är att hösten 2020 var det åtminstone tre stycken barn som inte fick gå på Stöcke skola, vilket motsvarar ca 10% (3/28). Det kan säkert vara fler.
Utifrån vårt räkneexempel för barn födda 2016 (vilka vi har väldigt bra koll på), kan vi anta att det är 36 st barn som söker det året (vilket inte alls är orimligt räknat, det skulle kunna vara 40 st eller fler också med tanke på den stora mängden pågående och planerade nybyggen). Då kommer det att vara minst 11 st barn i årskullen 2016 som ska skickas till stan för att börja förskoleklass. Om två år kommer vi veta hur många fler barn som har tillkommit utöver dessa, kanske handlar det då om 15-20 barn födda 2016 som inte ryms på Stöcke skola.
Förslaget kommer således inte innebära att “enstaka barn” behöver placeras i stan, det kommer att drabba många.
Förslaget till ny skolstruktur visar att ökningen av barn i Stöcke med omnejd inte bara är tillfällig utan bestående och att skolan någon gång i framtiden kommer behöva byggas ut.
Vi anser att det är mer ekonomiskt hållbart att göra investeringar som krävs redan nu, istället för att kasta pengar i sjön på transporter/resor till och från centrala Umeå.
Vi ser inte heller att det är skäligt utifrån den tillväxt som även sker på landsbygden att alla pengar/investeringar i förslaget på ny skolstruktur ska läggas i staden.
20-11-22
20-11-22
20-11-22
20-11-20
20-11-16
20-09-15
20-09-15